Hemma på gården

Våren är min bästa tid.

I pingst reste jag till min hembygd och gården där jag vuxit upp. Den finns ännu kvar i släkten.

Jag bodde där, nära mina syskon, föräldrar, farfar och farmor. Jag får en alldeles speciell känsla i kroppen när jag kommer dit. Massor av minnen. Dofterna, vassen, vattnet, glittret, den späda grönskan. Björnrädsla. Timmerbilar. Långa, långa tåg med godsvagnar fanns det också. Jag vet precis hur det låter när vagnarna växlas mellan spåren.

På vintrarna, när det är kallt ute, låter det på ett sätt och på somrarna på ett annat.
Det kommer bilder på tåg snart...